|
Velkommen til GRENSEVILTGRENSEVILT er et prosjekt med støtte fra EU-programmet Interreg Sverige-Norge og Hedmark fylkeskommune. Prosjektet drives av Høgskolen i Innlandet (HINN) og Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Prosjektets hovedmål er å legge et solid grunnlag for en bedre grenseoverskridende, inkluderende, konfliktreduserende flerartsforvaltning av elg og rovvilt i barskogen i Indre Skandinavia, på tvers av riksgrensen og sør for det samiske tamreinområdet. Ved en kombinasjon av ny kunnskap, nettverksbygging og økt dialog på tvers av riksgrensen vil GRENSEVILT redusere grensebarrierer, øke samordningen av viltforvaltning på tvers av grensen og i områder under press fra menneskelige inngrep, og stimulere til bærekraftig bruk av skogens ressurser som tar hensyn til de ulike interessene innenfor regionens natur- og kulturarv.
|
Möten mellan GPS-försedda älgar och vargarDenna animering visar möten (inom 1500 meter) mellan GPS-försedda älgar (11 kor och 3 tjurar) och GPS-försedda vuxna vargar i tre revir (tik och hane i reviren Varåa, Juvberget och Bograngen) under perioden 23 mars till 29 april 2019 på gränsen mellan Sverige och Norge (norra Värmland och Innlandet). Alla individer är märkta i Interreg Sverige-Norge projektet GRENSEVILT. Olika älgindivider illustreras med olika färger och symboler för kön (tjur/ko). Rörelserna baseras på en GPS-position varannan timme för älgarna och var fjärde timme för vargarna. Vargarnas revir är baserade på positioner från januari till april 2019. Möten mellan älg och varg illustreras med fyllda röda cirklar med avståndet specificerat för varje möte. Inga av de GPS-försedda älgarna dödades av varg under den specificerade tidsperioden. I slutet av videon har de flesta älgar påbörjat vandring till sommarområden (se mer om detta i videon ”GRENSEVILT Elgvandring 2019”). Rörelserna hos de tre vargparen illustreras med linjer under hela tidsperioden, notera att vargparen rör sig tillsammans under största delen av tiden. Musik av Lorenzo Talani Videon är gjord av Roberto Lo Monaco
KalvesjekkInterreg-projektet GRENSEVILT har under hösten genomfört kalvkollar och resultaten visar att 20 stycken av totalt 26 sändarförsedda älgkor hade en kalv kvar efter sommaren (77%). Detta skiljer sig från resultaten från hösten 2020 då 57% av älgkorna hade kalven/kalvarna kvar efter sommaren, och motsvarande siffra för hösten 2019 var 95%. Denna video visar hur kalvkollarna genomförs och innehåller också några bilder och filmer av våra GPS-försedda älgkor och deras kalvar.
Inventering av elgbeiteInterreg-prosjektet GRENSEVILT har på våren 2021 gjennomført en stor elgbeitetakst i nordre delen av Finnskogen, på tvers av riksgrensen mellom Norge og Sverige. Videoen viser en kortversjon av metoden brukt under inventeringen. Elgbeite og skader på skog registreres ulikt i Norge og Sverige, til tross for at de to landene deler en felles elgbestand. Det gjør det vanskelig å sammenligne resultater og dermed finne fram til en god, grenseoverskridende forvaltningsmodell for elg. GRENSEVILT har derfor kombinert de to metodene i årets elgbeitetakst. Det vil hjelpe forvaltningen å få et helhetlig bilde av elgens beitetrykk uavhengig av kunstige grenser. Forhåpentligvis vil det også føre til tilpasninger i metodevalg. Video laget av Desirée Guidobaldi og Giorgia Ausilio.
Varg och järv i samma områdeGRENSEVILTs animering visar rörelsemönster hos en varg och en järv med överlappande hemområden i södra Dalarna under perioden juli 2019 till februari 2020. Vargen är den GPS-försedda hannen i vargreviret Norrsjön och järven är en vuxen hane som till stor del rörde sig i samma område som vargen. Möten mellan de två arterna illustreras med stjärnor (när järven besöker en plats som vargen varit på) och fyllda cirklar (när vargen besöker en plats som järven varit på) i färger som visar antal dagar mellan det att de två arterna befunnit sig på samma plats. Animeringen är gjord av Roberto Lo Monaco.
ElgmøkktellingerGRENSEVILT bruker møkktelling som en metode for å beregne elgbestanden og kartlegge årtidsvariasjonen i fordelingen av elg. I GRENSEVILTs studieområde trekker elgen på tvers av riksgrensen. Ulik forvaltning av felles elgbestand på hver sin side av grensen gir utfordringer. GRENSEVILT skaffer fram kunnskap som grunnlag for mer samordning av forvaltningen. Her forteller Gregor Hartnack, utvekslingsstudent fra universitetet VanHall Larenstein, hvordan møkktellinger utføres.
Järvens rörelsemönster och födokällorAnimeringen visar en GPS-försedd järvhonas rörelsemönster och födokällor som hon utnyttjat under 3 försommarveckor i norra Värmland. Järvar är ensamlevande, revirhävdande och rör sig snabbt över hela sitt revir. För att hitta resterna efter järvens bytesdjur har sändaren varit programmerad att ta en position varje timme. Järven är både rovdjur och asätare och i detta område äter de framförallt rester från redan döda älgar (t.ex. rester från älgjakten eller dödade av andra rovdjur). Under perioden gjorde denna hona frekventa besök vid 2 kadaver och 4 slaktgropar med rester från höstens älgjakt. Järven sprider ut och lagrar mat inom reviret och här hittade vi benrester, hår och skinn från älg i flera delar av reviret (illustrerat av benbitarna som dyker upp i animeringen). Järven dödar också egna bytesdjur. Under perioden hittade vi rester från bytesdjur som järven utnyttjat och som vi antagit dödats av järven, även om vi inte med säkerhet kunde fastslå dödsorsaken. När vi följde denna honan hittade vi rester av fågel, hare, 2 unga mårdar och groda. Här illustreras alla fåglarna med skogshöns, den typ av fågel vi oftast hittar, men både denna och andra järvar vi följt har tagit andra fåglar såsom skator och trana samt fågelägg. Järvar kan ibland gräva i kallkällor/våtmarker, t.ex. för att gräva ner mat för att lagra/gömma men troligen också i jakt på grodor eller andra arter som lever där. När vi följde denna järvhona hittade vi på ett ställe rester av grodor uppgrävda ur en våtmark. Det är inte vanligt att vi hittar rester av så små bytesdjur som smågnagare och grodor eftersom järven äter upp allt utan att lämna rester. Inom ramen för Interrreg Sverige-Norge projektet GRENSEVILT har vi följt denna och andra järvar i Värmland, Dalarna och Hedmark (Norge). För alla järvarna har älgrester varit den viktigaste födokällan, men när det gäller vilka arter den dödar själv är det stor variation, både mellan individer och mellan säsonger. Animeringen är gjord av Roberto Lo Monaco
Elgvandring 2019Animeringen visar rörelsemönster hos 34 GPS-försedda älgar (26 kor och 9 tjurar) som är märkta i Interreg Sverige-Norge projektet GRENSEVILT. Älgarnas rörelser illustreras under ett år från mars 2019 till februari 2020. De älgar som märktes vintern 2018 illustreras också på liknande sätt i videon ”GRENSEVILT Elgvandring 2018” för perioden mars 2018 till februari 2019 (21 älgar). Olika individer illustreras med olika färger och symboler för kön (tjur/ko). Samtliga rörelser baseras på en GPS-position per dag. Videon är gjord av Roberto Lo Monaco.
Vargpredation - ulvepredasjonAnimeringen visar rörelsemönster hos den GPS-försedda hannen i vargreviret Norrsjön som är märkt inom ramen för Interreg Sverige-Norge projektet GRENSEVILT. Reviret är beläget i södra Dalarna. Hannens rörelsemönster och de klövdjur (älg, rådjur, kronhjort och vildsvin) som dödades av varg visas under en tidsperiod av sex veckor med start i mitten av mars 2018. Rörelserna baseras på en GPS-position per dag men för att hitta resterna efter vargarnas bytesdjur är sändaren programmerad att ta en position varje timme. Under vintern kan vargens uttag av klövvilt ske i en mindre del av reviret. Detta kan bero på att klövviltet samlas i vissa områden på grund av djup snö. Musik av Grigoriy Nuzhny, Epical Drums 04, Mixkit (No Copyright Music) Videon är gjord av Roberto Lo Monaco
Elgvandring 2018Animeringen visar rörelsemönster hos 21 GPS-försedda älgar (16 kor och 5 tjurar) som är märkta i Interreg Sverige-Norge projektet GRENSEVILT i ett område beläget i norra delen av Värmland/västra Dalarna i Sverige samt i motsvarade område på norska sidan. Älgarnas rörelser illustreras under ett år med start 1 mars 2018. Olika individer illustreras med olika färger och symboler för kön (tjur/ko). Samtliga rörelser baseras på en GPS-position per dag. Majoriteten av älgarna vandrar mellan olika sommar- och vinterområden. Vandringar från vinter till sommarområden sker under maj-juni medan vandringar från sommar- till vinterområden sker mer utdraget med början i december. Videon är gjord av Roberto Lo Monaco |
NYHETER FRA GRENSEVILT:Sluttrapportering av GRENSEVILT 103.05.2022: På nyåret ble GRENSEVILT 1 avsluttet og rapportert til Interreg. Nå er sluttrapportene godkjent, og du kan lese dem her. GRENSEVIL 2 sin prosjektperiode pågår fortsatt.
Nyhetsbrev nr 2 fra GRENSEVILT 222.12.2021 Her kan du lese om GRENSEVILT 2 sine aktiviteter høsten 2021.
GRENSEVILTs nyhetsbrev nr. 7 er nå ute
Norrsjön-hanen skjuten på skyddsjak01.03.2021: Den 9 februari sköts den GPS-märkta hanen i Norrsjön-reviret (M18-14) under pågående skyddsjakt. Nu är obduktionsrapporten från SVA klar.
Norrsjön-hanen (M 18-14) sövd under den första märkningen i mars 2018. Foto: Camilla Wikenros
FaktaSkog - Påverkar vargen älgskadorna på tall?18.02.2021: Leder vargens predation på älg till minskade betesskador inom Sveriges vargområden? Den frågan ställs i en forskningsartikel, publicerad inom projekt Grensevilt av forskare från SLU och Skogforsk. Här kan du ta del av ett populärvetenskapligt faktablad av artikeln.
GRENSEVILTs nyhetsbrev nr. 6 er nå ute!11.02.2021 Her kan du lese hva vi har gjort i GRENSEVILT siste halvår 2020.
Følg GRENSEVILTs YouTube-kanalGRENSEVILT har fått sin egen YouTube-kanal som du kan følge her! En smakebit av våre videoanimasjoner kan du se under.
GRENSEVILTs nyhetsbrev nr. 5 kan du lese her03.11.2020 Vil du ha vårt neste nyhetsbrev direkte på e-post? Meld deg på i skjemaet til venstre på denne siden.
GRENSEVILT 2 er innvilget!Vi har nettopp mottatt den gledelige beskjeden at GRENSEVILT 2 er innvilget! Prosjektet går over to år med et totalbudsjett på rundt 7 000 000 kroner, og er finansiert av det Europeiske regionale utviklingsfondet, norske statlige Interreg-midler, Fylkeskommunen i Innlandet, Kommunene Trysil, Våler og Åsnes, Länsstyrelsene i Dalarna og Värmland, Høgskolen i Innlandet og Sveriges Landbruksuniversitet.
Studieområdet for GRENSEVILT 2 omfatter østre deler av Innlandet fylket og Dalarna og Värmlands län, delt av landegrensen (gul linje). De blåe linjene viser forflytningene til de GPS-merkede elgene i 2019-2020, røde og brune polygoner er revir fra etablerte ulver og jerver. I tillegg har vi data fra unge jerver og ulver på vandring (ikke på kartet). GPS-data er fra februar 2018 – mai 2020, og data er innsamlet i regi av GRENSEVILT 1. Vindkraftparker i drift er svarte kryss eller vindmøllesymboler, vedtatte planer og vindmøller under bygging er grønne, og prosjekterte vindmøller er oransje. Kartdata om vindmølleplassering er fra NVE Norge og fra LST Vindbrukskollen Vindkraftverk.
Obduktionsrapport på Bograngstiken
Gjennomført merking av elg og ulv 202008.04,2020: Her kan du se en oversikt over merkingene av elg og ulv i 2020
Grensevilts nyhetsbrev nr. 416.03.2020 Vil du ha vårt neste nyhetsbrev direkte på e-post? Meld deg på i skjemaet til venstre på denne siden.
Vargarnas predation i tre vargrevir under hösten 2019
25.02.202 Vargarnas predation på olika bytesarter och under olika tider på året har studerats i ett större antal vargrevir under ett antal år. Dessa studier har oftast varit koncentrerade till vinter, vår eller sommarperioden men ett fåtal tidigare studier har genomförts under hösten. Höstperioden är intressant därför att den sammanfaller med jakten på älg vilket resulterar i olika typer av slaktavfall som skulle kunna ersätta en del av vargarnas födobehov under denna period.
Under hösten 2019 genomförde vi inom ramen för GRENSEVILT studier av vargarnas predation i tre olika revir. Les mer. Möte med GRENSEVILTs resursgruppp – fokus på nya resultat och resultatspridning07.12.2019
Den 6 november hade vi det fjärde mötet med GRENSEVILTs resursgrupp på Sahlströmsgården utanför Torsby. Tolv av resursgruppens 20 organisationer var representerade och Anders Esselin var facilitator och ledde mötet. Det övergripande syfte med mötet var att ge en uppdatering om vad som gjorts i projektet sen senaste resursgruppsmötet i maj och vad som är på gång framöver, samt att diskutera nya resultat och sammanställningar, resultatspridning, och resursgruppens arbete under GRENSEVILTs sista år (2020). Projektgruppen presenterade nya resultat om vargens predationstryck (andel av älgbeståndet som årligen dödas av varg) i olika vargrevir i jämförelse med jaktuttaget i dessa revir, samt hur vargarnas fördelning av sin tid inom olika delar av reviret påverkar jaktuttag och observationer av älg. Fördjupade diskussioner hölls efter en presentation av älgbetesproblematiken på norsk sida. Projektgruppen presenterade också det pågående arbetet med en översikt av förvaltningssystemet på rovdjur och älg i Sverige och Norge där resursgruppen gav ett flertal förslag på tillägg och förbättringar. Även information kring ett nytt doktorandprojekt där bland annat indirekta effekter av vargförekomst på betesskador och interaktioner mellan älg, varg och järv ingår, ingick under dagen.
Predationsstudier av varg och järv under hösten 201930.09.2019
NO: Interreg-prosjektet GRENSEVILT gjennomfører en studie av ulvenes og jervenes atferd og predasjon i løpet av høsten. Elgjakten er et viktig tidspunkt for de store rovdyrene: Plutselig er det mye menneskelig aktivitet i skogen, mange elger blir skutt på kort tid, og det finnes mye slakteavfall tilgjengelig. For å se hvordan disse endringene påvirker rovdyrene, vil GRENSEVILT følge opp GPS-merkede ulver og jerver som har overlappende leveområder. Det gjelder Juvberget- og Varåa-ulvene, en jervetispe og en jervehann i nordre Finnskogen, Norrsjön-ulven samt en jervehann og en jervetispe i søndre Dalarna, se kart. Vi vil oppsøke GPS-posisjoner i felt for å finne ut hva dyrene har spist. Det gir en oversikt over ulvenes uttak av elg og hvor mye ulvene og jervene forsyner seg av slakteavfallet. Feltarbeidet vil foregå noen uker før og etter jaktstart. Spørsmål kan rettes til Barbara Zimmermann (Norge, +47 47 31 51 30) eller Jens Persson (Sverige, +46 581 69 73 05). SV: Forskningsprojektet GRENSEVILT (Interreg Sverige-Norge) kommer under hösten att genomföra studier av vargens och järvens predation. Älgjakten är en viktig period för dessa djur då det plötsligt blir mycket mänsklig aktivitet i skogen och många älgar blir skjutna på kort tid vilket innebär att det finns en stor mängd slaktavfall tillgängligt under denna tid. För att undersöka hur denna förändring påverkar dessa rovdjur så kommer vi i forskningsprojektet att följa upp GPS-märkta vargar och järvar som har överlappande levnadsområden. Detta gäller vargreviren Juvberget, Varåa och Norrsjön samt märkta järvar i norra delarna av Finnskogen i norra Värmland och i södra Dalarna (se kartor). I samband med dessa studier kommer vi att uppsöka GPS-positioner från dessa djur i fält i syfte att fastställa typen av födokälla. Detta kommer att ge en god översikt över hur stor del av djurens totala konsumtion som består av slaktavfall under denna del av året. Arbetet i fält kommer att fortgå några veckor före och efter älgjaktens början. Eventuella frågor besvaras av Barbara Zimmermann (Norge, +47 47 31 51 30) eller Jens Persson (Sverige, +46 581 69 73 05).
Elgjakt og GRENSEVILT-elgeneNå under elgjakten er det sikkert noen som lurer på om de skal trekke av hvis en elg med halsbånd dukker opp på post. Det er ikke forbudt å skyte disse, og det er heller ikke problematisk å spise elgkjøttet, fordi bedøvelses-medikamentene for lengst er ute av kroppen. Har du derimot flere dyr på kvoten og ser gode muligheter til å skyte et annet dyr, setter vi pris på om du sparer den merkede elgen. Da kan vi spare merkekostnader og kan få data fra det samme dyret over flere år. Derimot ønsker vi at kalver fra merkede elgkyr skytes på lik linje som kalver fra ikke-merkede kyr. Det er veldig viktig at disse ikke behandles annerledes, da vi er i gang med en studie om kalvenes overlevelse fra de er født til de fyller ett år. Jakt er en viktig dødsårsak, og for å finne ut hvor ofte det skjer sammenlignet med andre dødsårsak, f.eks. predasjon, trenger vi også data fra kalver fra merkede kyr. Skyter du en kalv til en merket elgku eller en voksen elg med halsbånd, så send helst en mail eller ring. Vi trenger opplysninger om dato, tidspunkt, koordinat og slaktevekt. Ta gjerne vare på underkjeven (legg i fryseren), så kommer vi for å hente denne. De merkede elgene har svart halsbånd, men ingen øremerker. Kartet på neste side viser elgkyrnes sommerområde i 2019.
Vennligst ta kontakt med oss etter felling av merket elg og kalv av merket ku. Kontaktinformasjon: Giorgia Ausilio, +46 73 689 04 97, [email protected] Barbara Zimmermann +47 47 31 51 30, [email protected] Älgjakt och älgar märka med GPS-sändare av forskningsprojektet Grensevilt Under älgjakten är det säker några som undrar om de skall skjuta en älg med GPS-halsband. Det är tillåtet att skjuta dessa älgar och det är inte någon fara att konsumera köttet då bedövningsmedlet för länge sedan har försvunnit ur kroppen. Har man däremot flera djur på sin kvot och ser goda möjligheter att skjuta ett annat djur så uppskattar vi i om du sparar den märkta älgen. Då kan vi spara på ytterligare märkningskostnader och få mer data från denna individ över flera år. Däremot önskar vi att kalvar till märkta kor skjuts som vanligt dvs som det skulle ha gjort från icke-märkta djur. Vi vill alltså inte att dessa kalvar särbehandlas eftersom viktig frågeställning är att studera överlevnaden hos kalvar under det första levnadsåret. Jakt är en viktig dödsorsak och för att få kunskap om hur ofta detta sker jämfört med andra dödsorsaker såsom predation, trafik mm så behöver vi denna information från kalvar till märkta djur. Om du skjuter en kalv till en vuxen älgko med halsband så sänd gärna ett mail eller kontakta oss på nedanstående mobilnummer. Vi skulle vilja ha upplysningar om datum, tidpunkt, koordinater (skottplats) och slaktvikt (om möjligt). Ta även gärna hand om underkäken och förvara den i frys så kommer vi och hämtar den så fort som möjligt. De märkta älgarna har svart halsband men inga öronmärken. Kartan på nästa sida visar älgkornas sommarområden under 2019. Vänligen ta kontakt med någon av nedanstående personer om du skulle skjuta en märkt älg eller kalv till märkt ko. Kontaktinformation: Giorgia Ausilio, +46 73 689 04 97, [email protected] Camilla Wikenros, +46 581 697344, [email protected] Håkan Sand, +46 581 697324, [email protected]
Nyhetsbrev nr. 3 fra Grensevilt
Grensevilt-forskere har publisert fire rapporter om ulv og elgGRENSEVILT-forskere har nettopp publisert fire nye rapporter om ulvens betydning for elgbestanden, elgbeite og elgjakt. De er særlig relevante for kjernespørsmålene i GRENSEVILT. Delrapport 1 og 4 har vi presentert på siste ressursgruppemøte, og nå er resultatene på trykk. Linker til rapportene kan du finne i nyhetssaken under, eller her.
Möte med Grensevilts resursgruppp – presentationer och diskussioner kring nya resultat
Den 29 maj hade vi det tredje mötet med Grensevilts resursgrupp på Sahlströmsgården utanför Torsby. Femton av resursgruppens 20 organisationer var representerade och Anders Esselin var facilitator och ledde mötet. Knut Onsager från Norsk insititutt for by og regionforskning (NIBR) som ska utvärdera projektet och projektgruppen var närvarande som observatör.
Syfte med detta möte var att ge en uppdatering om vad som gjorts i projektet sen senaste resursgruppsmötet i september och vad som är på gång framöver, presentation av nya resultat, samt fördjupade diskussioner i mindre grupper och med hela resursgruppen kring några ämnen. Även återkoppling från resursgruppen angående vilka frågor som är relevanta för deras respektive organisationer stod på agendan. Här nämndes bland annat betesskador, gränsöverskridande förvaltning med exempelvis samma metodik under inventeringar, och vargens påverkan på det möjliga jaktuttaget. Fördjupade diskussioner hölls efter presentationer av nya resultat kring tilldelning, jaktuttag och observationer av älg i relation till vargförekomst i Norge och Sverige, samt vandringsmönster hos de GPS-försedda älgarna inom Grensevilt. Mötet avslutades med bakgrundsinformation och preliminära resultat kring den del av Grensevilt som berör järv samt en kort presentation kring nya resultat om vargens effekter på älgskador på tall och biodiversitet. Det sistnämnda ämnet kommer att diskuteras mer ingående under nästa resursgruppsmöte vilket blir av i november.
Oppdatering etter avsluttet merkesesong2/5-19: Merkingen er over for i vinter, og her ser dere hvor vi nå har dyr med sendere. Nå har vi endelig bra overlapp i områder med GPS-merket jerv og ulv!
I løpet av våren vil vi utføre predasjonsstudier i noen av disse revirene, samt elgmøkktellinger for å beregne elgtetthet. 
Oppdatering av merkeaktivitet vinteren 2019Grensevilt har nå avsluttet årets elgmerking i grenseområdene mellom Hedmark og Värmland. Vi klarte å merke alle de 17 elgene vi hadde planlagt. I tillegg har vi merket ulver i Bograngen, Juvberget og Varåa samt en jerv. Jervefangsten fortsetter ettersom den ikke er avhengig av helikopter. Nytt merkeforsøk på ulv i bl.a. Tansen-reviret vurderes i mars.
Nyhetsbrev nr. 2 fra Grensevilt
Oppstart merking 22.01.2019Vinterens merkinger starter på tirsdag 22. januar. Vi har satt av ei uke nå, også blir det enda en merkeuke i februar. Kommer vi ikke i mål, har vi en reserveuke i mars. Planen er å merke inntil 18 elger, de fleste i Ljørdalen og tilgrensende områder i Sverige, men også noen øst for Klarälven og ved Gravberget i Norge. Dette gjør vi for å kartlegge elgtrekk på tvers av forvaltningsgrenser, se kart med resultatene fra siste års merking. Vi satser også på å skifte halsbånd på ulvene i Tansen-, Norrsjön-, Juvberget- og Varåareviret. Blir det gode forhold, skal vi forsøke å merke det nye Bograngenparet, et revir rett sør for Juvberget-reviret. Merkede ulver vil følges opp gjennom 2019 for å beregne deres uttak av elg. Merking av elg og ulv foregår fra helikopter. Mange av jervefellene er klare, og vi håper å få merket jerv innenfor ulverevirene. Da kan vi også studere hvordan ulv og jerv påvirker hverandre og om jerv direkte eller indirekte har en effekt på elg.
Grensevilt-ulv trolig drept av elg:
Grensevilt i program om svensk ulv på SVT 29.11.2018
Genomförda studier i Norrsjöreviret under 2018
Ett av studieområdena i Grenseviltprojektet är beläget i södra Dalarna och utgörs av två angränsande vargrevir, Tansen och Norrsjön. I dessa revir märktes flera vargar med GPS-sändare under vintern 2018 vilket möjliggjorde detaljerade studier av vargarnas predation.
Under den första studieperioden som startade 14 mars och pågick till 25 april 2018 undersökte vi hur många och vilken typ av bytesdjur som vargarna dödade i Norrsjöreviret. Under dessa sex veckor kunde vi konstatera att flocken hade dödat totalt 14 klövdjur fördelade på 4 älgar, 4 kronhjortar, 5 rådjur och 1 vildsvin. Antalet slagna klövdjur under denna period var i stort den förväntade men fördelningen i antalet arter av klövdjur var oväntad då både kronhjort och vildsvin har varit mycket ovanliga bytesdjur i tidigare studier av vargarnas predation. I området finns dock sedan ett antal år en mindre stam av kronhjort och vildsvinspopulationen har successivt spridit sig norrut i landet och förekommer i mindre antal även i detta område. Under den följande sommaren genomfördes ytterligare en studie i samma revir under perioden 21 maj till 17 juni. Under dessa fyra veckor dödade vargarna total 11 bytesdjur varav samtliga var älg. Fördelningen av olika åldrar var 5 kalvar och 6 vuxna älgar. Noterbart var att alla de fyra sista älgarna under studieperioden var årskalvar samt att av de sex vuxna älgarna så var fyra fjolingar dvs 1 år gamla. Studien visade att vargarna slog en älg med ca 2,5 dagars intervall vilket överensstämmer med tidigare resultat även om vi hade förväntat en något högre andel av årskalvar. 
Figur 1: Fördelningen av slagna bytesdjur under våren och sommaren 2018 i Norrsjöreviret i södra Dalarna.
Under våren spillningsinventerades Norrsjöreviret på älg och rådjur i ett samarbete mellan forskningsprojektet och Svenska Jägareförbundet i Dalarna. Reviret omfattade då ca 50 000 ha och totalt inventerades 66 km2 rutor innehållande 2317 provytor. Inventeringen visade på en älgtäthet i medeltal på ca 6 / 1000 ha (beräknat med 14 högar per dygn) och med en statistisk osäkerhet på ca 1,5 / 1000 ha. Inventeringen visade även på relativt stora skillnader i älgtäthet mellan olika områden i reviret (Figur 2). Inventeringen av rådjur visade dock på än större geografiska skillnader och en medeltäthet av ca 4 / 1000 ha. Osäkerheten i skattningen blev därmed än större än för älg.
Figur 2. Spillningsinventering av älg i Norrsjöreviret under våren 2018. Resutaten tyder på relativt stora geografiska skillnader och en medeltäthet på ca 6 älgar / 1000 ha.
Resultaten från de genomförda studierna är ett först steg i projektet att skapa en bättre kunskapsgrund för hur fasta etableringar av varg inverkar på sina bytesdjur och därmed även människans nyttjande av älg och skog som resurs. Projektet syftar även till att studera interaktioner mellan varg och skogslevande järvar och resultat från dessa studier kommer att publiceras på denna hemsida när dessa föreligger.
Elgvandringer - foreløpige resultater fra 2018Vi merket 16 elgkyr og 6 elgokser med GPS-halsbånd i februar-mars 2018. Halsbåndene har jevnlig sendt posisjoner, og nå vet vi hvor de har sommerområdene sine. Våre foreløpige vurderinger viser at 30% av elgene forble i samme området og dermed ser ut til å bruke samme areal sommer og vinter, mens 70% vandret til atskilte sommerområder. Vandringsrutene peker stort sett nordover, mens en elg merket på grense mellom Dalarna og Värmland trakk sørover. To av tre merkede elger bruker områder både i Sverige og Norge. Følg gjerne med elgenes bevegelser ved å lage brukerkonto på www.dyreposisjoner.no. Klikk på «Søk med prosjekt» og velg «Grensevilt – elg». Da kan du se alle elgposisjoner med en tidsforsinkelse på 14 dager.
Nå under elgjakten er det sikkert noen som lurer på om de skal trekke av når en elg med halsbånd dukker opp på post. Det er ikke forbudt å skyte disse, og det er heller ikke problematisk å spise elgkjøttet, fordi bedøvelsesmedikamentene for lengst er ute av kroppen. Har du derimot flere dyr på kvoten og ser gode muligheter til å skyte et annet dyr, er det fint om du sparer den merkede elgen. Da kan vi spare merkekostnader og kan få data fra det samme dyret over flere år. Men som sagt, det er opp til deg som elgjeger i området å avgjøre. Har du skutt et merket dyr, må vi ha halsbåndet tilbake og vi ber da om slaktevekt og en av underkjevene for aldersbestemmelse. Ring i så fall til Barbara Zimmermann i Norge (+47 47315130) eller til Håkan Sand i Sverige (+46 703003701).
Ressursgruppen for Grensevilt – et unikt nettverk for dialog
Ressursgruppemedlemmene skrev ned sine behov til ressursgruppen. Lappene ble hengt opp, organisert etter tema og diskutert på møtet.
Grensevilts ressursgruppe består av representanter fra forvaltningen og forskjellige interessegrupper som jakt, skogbruk, grunneiere, naturvern, turisme og lokale interesser. Den 19. september 2018 hadde vi vårt andre møte med prosjektgruppen og ressursgruppen i Grensvilt, på Sahlströmsgården i Torsby. Anders Esselin var invitert som moderator, og ledet møtet. Vi diskuterte mye hva som er ressursgruppens rolle, og noen saker som berører grenseoverskridende vilt og viltforvaltning som for eksempel:
På møtet skrev alle deltakerne ned sine organisasjoners behov til ressursgruppen på lapper. Lappene ble hengt opp, organisert etter tema og diskutert på møtet. Flere av deltakerne uttrykte at det er et behov for ressursgruppen, ettersom den fyller en funksjon inn mot forvaltningen. Det finnes allerede grupper for å diskutere forvaltning innad i både Norge og Sverige, men i mindre grad på tvers av grensen. En slik gruppe kan også identifisere kunnskapshull og hinder for bedre samarbeid. Den kan jobbe med økt forståelse for ulike interesser, og bidra til mer flerartsforvaltning over grensen, i et landskap med mange interessemotsetninger. Nyhetsbrev nr.1 2018Fikk du med deg hvor mange byttedyr vi fant i vår første feltsesong? Les en oppsummering av GRENSEVILTs første halvår i vårt nyhetsbrev nr. 1 2018!
Oversikt over merkinger utført i 201826.06.2018: I løpet av vinteren og våren har GRENSEVILT merket 21 elger, åtte ulver og sju jerver i studieområdet. Vi har gjennomført elgmøkktellinger for å få informasjon om hvordan elgene fordeler seg i landskapet om vinteren. I tillegg har vi utført intensive feltstudier der vi har oppsøkt GPS-posisjoner fra ulv og jerv for å se på ressursbruk og uttak av elg om vinteren, og vi er nå i gang med tilsvarende sommerstudier.
Første ressursgruppemøte 24.04.2018
GRENSEVILTs ressursgruppe hadde sitt oppstartmøte i Torsby 24. april. Med 16 oppmøtte deltakere fra Sverige og Norge ble det fort klart at det er et behov for en bedre forståelse av hvordan viltforvaltningen foregår på hver side av grensa, og at gruppa sitter på mye kompetanse og mange gode ideer! De ulike deltakerne delte sine synspunkter på hva de de ønsker å oppnå med ressursgruppearbeidet, og vi diskuterte hvordan gruppa skal arbeide framover. Nytt møte planlegges i september.
Vil du følge GRENSEVILT-elgene steg for steg?
Registrer deg på www.dyreposisjoner.no og finn elgene i prosjektet Grensevilt-elg. Vi har programmert elghalsbåndene til å ta posisjoner annenhver time. Dataene sendes til oss over satellitt, og blir tilgjengelige i Dyreposisjoner med en tidsforsinkelse på 14 dager.
Oversikt over ulver og elger merket vinteren 2018:
Gjennomført merking av elg og ulv16.03.2018: Vi er nå ferdige med vinterens merking av elg og ulv. Totalt ble 21 elger merket i nordre deler av Värmland og i Trysil for kartlegging av trekkruter. I tillegg har vi merket totalt 8 ulver i 4 ulike revir, to grenserevir i områdene mellom Hedmark og Värmland og to revir i Dalarna. Vi går nå i gang med intensive feltstudier i flere av disse ulverevirene for å se på ulvenes uttak av elg.
|
|
|
|
|
|
